| Skolans mål skall vara att sträva efter att alla
skolor inför kontinuitet och kvalité. *******
Genom att underteckna FN:s barnkonvention har Sverige åtagit sig att
ge alla barn nödvändig hälso- och sjukvård. I detta åtagande ingår även
förebyggande vård samt undervisning om och stöd i frågor som rör sexualitet och
samlevnad.
I och med att alla unga kan nås av skolans sex- och
samlevnadsundervisning måste den anses som en oerhört viktig insats ur folkhälso- och
preventionsperspektiv.
Socialdepartementet gav i september 1998 Socialstyrelsen i uppdrag att
föreslå åtgärder för att stärka barnkompetensen inom hälso- och sjukvård.
Enligt många rapporter bland annat Folkhälsoinstitutets " Att
förebygga oönskade graviditeter och sexuellt överförda sjukdomar " av Lena
Lennerhed, så har sex- och samlevnadsundervisningen försämrats i och med den nya
läroplanen, LPO – 94, för grundskolan och gym-nasiet.
Varje en-skild rektor har numera ansvar för att elever får kunskaper
i sex- och samlevnad och hur undervis-ningen skall läggas upp. Timmar till förfogande
har strukits ur läroplanen vad gäller gymnasieskolan.
Sex- och samlevnad förekommer i mindre utsträckning än tidigare.
Vissa gymnasieskolor lägger nu istället upp speciella kurser i ex. livskunskap där
sex- och samlevnad ingår som en del. Kontinuitet i undervisningen samt att anpassa
innehållet till elevernas utvecklingsnivå är synnerligen viktigt.
En granskning av ca 80 skolors sex-
och samlevnadsundervisningens omfattninng och kvalité har på uppdrag av regeringen
genomförts av Skolverket under hösten 1999. I granskningen har också ingått att
utröna hur skolorna levt upp till läroplanens mål.
Enligt en kartläggning av Gunilla Jarlbro av sex- och
samlevnadsundervisningen på samtliga grundskolor i Sverige (FHI rapport 1997:18) ägnas
ca 20 lektionstimmar till sex- och samlevnadsundervisningen på högstadiet.
Undervisningen tycks enligt rapporten vara mycket traditionell, särskilt i invandrartäta
skolor och sker främst inom ämnet biologi. Endast ca hälften av högstadieskolorna
arbetar med mindre elevgrupper, har temadagar, tillämpar rollspel etc. Likaså uppger
endast 30 procent av skolorna att extern personal medverkar i undervisningen. Mycket tyder
också på att kvalitén i undervisningen varierar starkt såväl mellan skolor som inom
en och samma skola.
Särskilt bristfällig före-faller sex- och sam-levnadsundervisningen
vara på det Individuella programmet. Enl. Social-styrelsen finns det också tecken som
tyder på att denna undervisning fun-gerar sämre på skolor med en stor andel invandrare.
Unga män och kvinnor som kommer från kulturer där familjemönster
och könsroller ser helt annorlunda ut än de svenska kan ofta känna en stor förvirring
med en helt annan sexualsyn än vad de är vana vid.
Ungdomsmottagningarna utgör ett bra komplement till skolans sex- och
samlevnadsundervisning men huvudansvaret för undervisningen ligger på skolan.
Anne-Christine Almquist |