Sammanfattning av Avhandling

Titel: Experienced quality of the intimate relationship in first-time parents

Qualitative and quantitative studies

Tidigare forskning om nyblivna föräldrars parrelation är huvudsakligen baserad på amerikanska studier, varför vi behöver mer kunskap om hur svenska föräldrar upplever sin parrelation. Många studier visar att parrelationen, mätt på gruppnivå, påverkas negativt, beroende på mindre spontanitet och tid tillsammans (O’Brien & Peyton, 2002), upplevda rollkonflikter (Dalgash-Pelish, 1993) och brist på infriade förväntningar (Pancer et al., 2000). Alla relationer förändras över tid, men par som hade fått barn fick en brantare nedgång i tillfredsställelse i parrelationen än de utan barn vid en långtids-uppföljning (Kurdek, 1999). Å andra sidan kan ökad mening och gemenskap överskugga den minskade tillfredsställelsen (Umberson & Gove, 1989). Traditionella könsroller förstärks lätt när man får barn visar både amerikansk och svensk forskning (Bird, 1999; Bäck-Wiklund & Bergsten, 1997, Björnberg, 1998). En svensk studie bland 60 föräldrar visar mindre upplevd intimitet och närhet under första året efter barnets födelse (Wadsby & Sydsjö, 2001).

Det övergripande syftet med detta avhandlingsarbete var att beskriva och analysera hur nyblivna svenska föräldrar upplever sin parrelation, som en indikator på välbefinnande i syfte att underlätta främjandet av hälsa i nya familjer. Använda metoder i avhandlingens fem studier kompletterar varandra och är av både kvalitativ och kvantitativ art. De två första studierna är kvalitativa intervjuer analyserade med deskriptiv fenomenologisk metod enligt Giorgi (1997). Fem par intervjuades vid två tillfällen, vid 6 och 18 månader efter första barnets födelse i studie I, och i studie II intervjuades tio nya par vid 9 månader. I första studien var fenomenets essens att Barnet var i fokus och i andra studien den Sexuella lusten. En syntes av dessa studiers resultat är förankrad i var och en av studierna. Den visar att om man kommunicerar bra inbördes om sin situation och bekräftar varandra emotionellt och sensuellt upplevs spänningen mellan Barnet i fokus å ena sidan och den Sexuella lusten å andra sidan inte konfliktfylld och man hittar en balans mellan föräldra- och partnerrollen. Vid bristande kommunikation däremot upplever paren spänningen konfliktfylld och deras välbefinnande är påverkat av t ex outtalad och/eller obesvarad längtan efter ömhet eller sexualitet.

Det modifierade DAS-instrumentet som användes i enkätstudien validerades med faktoranalys i Studie IV. Resultatet blev ett instrument med 35 frågor med god intern konsistens, vilket kommer att kallas Quality of Dyadic Relationship, QDR, och det kommer att kunna användas, efter ytterligare validering på nya studiegrupper, för att mäta tillfredsställelse i olika parrelationer, alltså inte bara heterosexuella relationer eller när man fått barn.

Studie V består av kvalitativ innehållsanalys av svar på två öppna frågor sist i enkäten. Dessa handlade omVad föräldrarna trodde var huvudsakliga orsaker till hur de hade det i parrelationen, både positivt och/eller negativt, och Om de vidtagit några åtgärder för att påverka situationen. Svaren kunde kategoriseras i följande faktorer som påverkade parrelationen enligt föräldrarna:

Coping genom anpassning till föräldraskapet, t ex delat ansvarstagande, respekt och hänsyn, realistiska förväntningar, omtanke och stöttning i föräldrarollen.

Intimitet (kärlek och gemenskap) t ex delade upplevelser och känslor på olika nivåer; emotionellt, sensuellt och sexuellt, där tidsbrist och trötthet gav bristande sensuell och sexuell gemenskap.

C. Coping genom kommunikation, (verbalt och nonverbalt) t ex regelbundna samtal med varandra, förmåga till ömsesidigt lyssnande, kompromissvilja och problemlösning och bekräftelse som en viktig person för partnern.

De föräldrarna skrivit tyder på stora resurser att klara av den här perioden bra med kunskap och stöd t ex i form av avlastning. De fyra kategorierna påverkar varandra och utgör en hälsofrämjande modell att utgå ifrån under denna känsliga period efter första barnet. Som professionella kan vi alltså ge stöd genom att framhålla intimitet med kompenserande sensualitet, när sexualiteten går på sparlåga, och kommunikationen i form av bekräftelse av partnern för att underlätta anpassningen till föräldraskapet och hantering av yttre omständigheter.

Nyckelord: Intimitet, förstagångsföräldrar, parrelation, äktenskaplig kvalitet, äktenskaplig tillfredsställelse, sexualitet, kommunikation, Dyadic Adjustment Scale, deskriptiv fenomenologi, kvalitativ innehållsanalys.

Doktorsavhandling vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, Göteborg, Sverige, 2004

ISBN 91-7997-072-9 ISSN 0283-1961

Fortsatt forskning inkluderar en uppföljande studie bland de 820 förstagångsföräldrarna fyra år senare, i syfte att erhålla en bild av föräldrarnas upplevelse av kvaliteten på parrelationen med småbarn i sitt sociala sammanhang och också för att kunna följa parrelationers utveckling över tid. En populärversion av avhandlingen på svenska är under utarbetande. Den kommer att kunna användas i föräldrautbildningen och även läsas av föräldrarna själva.

Hela avhandlingen kan beställas av Tone Ahlborg. För kommunikation f.ö., t ex. om frågeinstrumentet eller eventuell föreläsning ta kontakt: tone.ahlborg@tele2.se alt. tel. 031 - 93 08 55.

Referenser
Bird C.E. (1999) Gender, household labour, and psychological distress: The impact of the amount and division of housework. Journal of Health and Social Behavior, 40, 32-45.

Björnberg U. (1998) Family orientation among men: a process of change in Sweden. In Women, work and the family in Europe ( Drew E., Emerek R. & Mahon E. eds), Routledge, London, pp 200-207.

Bäck-Wiklund M. & Bergsten B. (1997) Det moderna föräldraskapet.Natur & Kultur, Stockholm.

Dalgas-Pelish P. (1993) The impact of the first child on marital happiness. Journal of Advanced Nursing, 18, 437- 441.

Giorgi A. (1997) The theory, practice and evaluation of the phenomenological method as a qualitative research procedure. Journal of Phenomenological Psychology, 28, 235-261.

Kurdek L.A. (1999) The nature and predictors of the trajectory of change in marital quality for husbands and wives over the first 10 years of marriage. Developmental Psychology, 35, 1283-1296.

O’Brien M. & Peyton V. (2002) Parenting attitudes and marital intimacy. A longitudinal analysis. Journal of Family Psychology, 16, 118-127.

Pancer S.M., Pratt M., Hunsberger B. & Gallant M. (2000) Thinking ahead: Complexity of expectations and the transition to parenthood. Journal of Personality, 68, 253-280.

Spanier G.B. (1976). Measuring Dyadic Adjustment: New scales for assessing the quality of marriage and similar dyads. Journal of Marriage and the Family, 48, 15-27.

Umberson D. & Gove W. (1989) Parenthood and psychological wellbeing. Journal of Family Issues, 10, 440-462.