Nedan och till höger följer den gamla etikgruppens utkast till ett förslag på etiska riktlinjer för SFS. Etikgruppen är för närvarande under ombyggnad på grund av Berit Sjögrens död.

Utkastet delades ut på årsmötet, och publiceras här som en utgångspunkt för debatt om hur reglerna bör se ut. Observera att detta bara är ett utkast. Innan vi kommit fram till hur de färdiga etiska riktlinjerna skall se ut återstår inte bara formandet av en ny etikgrupp och arbete inom denna, utan även öppen debatt i föreningen i dess helhet. Publicerandet av den gamla etikgruppens utkast är ett startskott till denna debatt.

***********************

Förslag till:

Medlemmar som tillhör en yrkesförening eller arbetar inom offentlig vård ska följa sin yrkesförenings etiska regler och riktlinjer, liksom Socialstyrelsens regler och riktlinjer för legitimerad personal och den egna arbetsplatsens förordningar. Följande etiska regler kan ses som komplement och som utgångspunkt för ett etiskt förhållningssätt i alla sexologers arbete.

Som sexolog betecknas i det följande såväl av föreningen auktoriserad sexolog som annan medlem som arbetar inom med medicinsk och/eller psykologisk sexualrådgivning eller terapi, sexualupplysning, sexualundervisning eller forskning. Som klient betecknas patient/elev/studiedeltagare.

Autonomiprincipen. Sexologen är skyldig att respektera klientens autonomi och ta hänsyn till klientens beroende.

Nyttoprincipen. Sexologen bör använda sina kunskaper efter bästa förmåga i klientens tjänst och alltid sträva efter att inte skada någon. Primum non nocere.

Kompetens. Sexologen har ansvar för att upprätthålla en god professionell kompetens genom adekvat handledning och vidareutbildning och genom att följa med i sexologins utveckling. Sexologen måste erkänna sina begränsningar och remittera vidare klienten vid behov.

Sekretess. All information som kommer fram i kontakten med klienten ska betraktas som konfidentiell. Vid kliniskt arbete ska inte ens själva kontakten röjas. Klienten ska från början informeras om de begränsningar i tystnadsplikten som gäller enligt lag, t.ex. plikten att till socialtjänst anmäla misstanke om att en omyndig far illa. Sexologen ska vara väl insatt i gällande lagar och vid tveksamhet först ta reda på vad som gäller utan att röja klientens identitet.

Klientens samtycke krävs om man vill lämna uppgifter till personer som inte omfattas av undantag från tystnadsplikten, eller vill beställa journal från annan inrättning eller diskutera klienten med någon. När ett par är klienten måste båda kontrahenterna ge sådant samtycke, såvida uppgifterna inte gäller exklusivt den ena parten.

För att få visa en videoinspelning av klienten krävs samtycke, och det ska framgå för vem/vilka videon kan komma att visas.

Vid publikation eller föredrag om fallet ska personliga uppgifter begränsas till ett minimum.

Informerat samtycke och valfrihet. Klienten ska fortlöpande ge sitt samtycke till åtgärder i samband med utredning och behandling. Vid nedsatt autonomi hos klienten ska överenskommelse fattas med den som enligt gällande lagar och förordningar representerar klienten. Klienten ska ha sitt fria val att avstå från åtgärd, samt få råd angående annan typ av behandling än den som sexologen erbjuder. Det ska klart framgå när konsultationen innebär bedömning.

Sexologen får inte ta mera än skäligen betalt eller utan lämplig information till klienten bedriva en behandling som är dyrare än annan effektiv och åtkomlig behandling.

Relationen mellan sexolog och klient. Sexologen ska respektera klientens personliga integritet och vara sanningsenlig i sin information till klienten. Sexologen bör vara trogen sin klient och inte avsluta kontakten utan samråd med klienten och vid behov remittering till annan behandlare.

Sexologen får inte utnyttja klienten emotionellt eller sexuellt. Sexologen ska inte över huvud taget ha någon sexuell relation med sin klient, inte heller med före detta klient. Handledare/lärare och elev bör inte ha någon sexuell relation medan handledning pågår.

Fysisk kontakt mellan sexolog och klient ska vara minimal om inte kroppsundersökning behövs och utförs av sexolog som är skolad för detta och inom ramarna för den verksamhet som personen är utbildad för. Då sexologen har olika roller i sin yrkesutövning, t.ex. psykoterapeut och somatisk läkare, bör han/hon vara uppmärksam på att kontakten med klienten väl definieras och i vissa fall koppla in annan kollega för att utföra kroppsundersökning. Terapeutisk fysisk kontakt som t.ex. massage eller kroppspsykoterapi får endast användas av sexolog med utbildning för detta.

Forskning. All sexologisk forskning ska följa Helsingforsdeklarationen.

Professionella relationer. Sexologen bör respektera andra yrkesgruppers kompetens och ansvarsområde och begagna sig av denna kompetens när det kan vara till gagn för klienten.