Egentligen var det meningen att detta skulle bli
en frågespalt för föreningsmedlemmarna. Men några frågar har ännu ej kommit, dvs
från medlemmarna men väl från massmedia. Jag har därför valt ut två av dessa frågor
som alltså tar upp vad som skrivits i vetenskapliga publikationer av hög klass och
vållat stort internationellt intresse. De saker jag kommer att berätta om ansågs av
myndigheterna vara så viktiga att medierna inkl CNN och BBC hade ett publiceringsförbud
fram till ett visst klockslag. Det rör sig alltså om nyheter från de senaste veckorna.
Sorkarnas familjeliv
Det sexuella beteendet .hos djur är ofta mycket artspecifikt,
något som ur evolutionär synpunkt tolkas sammanhänga med de levnadsomständigheter som
respektive djurart lever under. Det sexuella beteendet utvecklas också påtagligt snabbt
genom generationerna. Hos sorkarna finns det dramatiska skillnader mellan den vanliga
amerikanska präriesorken och dess utseendemässigt närstånde släkting montanasorken.
Präreisorkarna lever i ett livslångt (d v s 1 år långt) förhållande, delar på
barnpassningen och har en hög grad också av sociala kontakter. De slickar och smekar
varandra mycket och är mycket intresserade av varandras lukt. Specialparfymen luktar för
människa som banan. Montanasorken är helt annorlunda. Den bildar aldrig par. Hanen
deltar inte i omhändertagandet av avkomman . Han springer genast iväg efter parningen
och jagar andra honor. I sitt förspel är det båda kontrahänterna socialt indifferenta.
Ett av de många kemiska ämnen som bildas i hjärnan (hos möss såväl som hos
människar) är hormonet vasopressin. Det produceras i hypothalamus i samma områden som
det hormon, oxytocin, som hos honorna hos de flesta högre djur ger utpressning av mjölk
vid amningen och sammandragningar i uterus vid förlossningen. Vasopressinets huvuduppgift
i kroppen är att reglera vattenkanalerna i njurarna så att inte urinen blir så utspädd
att man förlorar för mycket vätska. Vattenkanaler finns emellertid i de flesta celler
och torde på sina ställen ha en speciell sexuell betydelse. Vasopressinet verkar också
på en rad platser i hjärnan och har här klart med det sexuella beteendet hos hanarna
att göra. Ju fler receptorer, dvs mottagare, för vasopressin på de kritiska ställena
en djurhane har, dessto mera intresserad av ³det sexuella samspelet² är han.
Präriesorkhanarna har mycket fler vasopressinreceptorer än den andra sorkarten. Man har
nu upptäckt att den gen som styr bildningen av vasopressin ser ut på ett litet annat
sätt hos den ena sorkarten än hos den andra. De trogna präriesorken har ett stycke av
sin vasopressingen, en s k mikrosatellit, som är betydligt längre än den i genen hos
den sorkart som ³är ute och slarvar². Inom varje art finns emellertid stora
variationer. Man kunde genom korsningsförsök visa att en lång sådan mikrosatellit
resulterade att hanarna blev av den trogna, kärleksfulla typen och kort av den mera
asociala typen. Man kunde alltså påverkar det socio-sexuella beteendet hos djuret genom
att styra om det blev ett djur med en lång eller kort mikrosatellit.
Liknade försök har förtåss inte gjort på människa men förutsätttningran för att
människors beteende i dessa sammanhang skulle kunna påverkas av motsvarande genetiska
förändringar finns definitivt. Man spekulerar i att social kompetens och sociosexuell
kompetens hos människa skulle kunna styras av sådana faktorer. Jämförelser mellan
människa och olika arter av apor talar i denna rikting. Vem vet, ³alla män är ju
djur² enligt modern svensk forskning..
Hammock EAD, Young LJ. Microsatellite instability generates diversity in brain and
sociobehavioral traits. Science 2005;308:1630-1634. (9 juni 2005)
Kvinnors orgasmförmåga
Den metod som man använt i många år för att försöka få en
uppfattning om en egenskap hos människa är ärftlig är tvillingforskningen.
Enäggigstvillingar (monzygota) har ju samma arvsmassa, tvåäggiga (dizygota) har det
inte liksom syskon födda vid olika tidpunkter. En egenskap som är klart vanligare hos
enäggstvillingar talar sålunda för en genetisk faktor. I en rad länder, så också i
Sverige, har man därför byggt upp tvillingregister som man sedan kan utnyttja när en
viss frågeställning kommer upp. Man kan t ex sända ut ett frågeformulär till de båda
grupperna av tvillingar och i regel hoppas på att ganska många svarar. Tvillingar brukar
själva vara intresserade.
Alla torde vara medvetna om att människor är mycket olika, och fungerar mycket olika på
det sexuella området. En del tycks ha litet större lust, andra litet mindre lust utan
att detta behöver, rätt hanterat, skapa några problem. De flesta män kan ganska lätt
får orgasm men för många kvinnor är det svårt. Den som har erfarenhet av att kvinnor
med orgasmproblem har säkert - om de frågat - fått svaret ³jag min mor hade nog samma
problem² eller ³min syster har samma bekymmer². Om detta verkligen är genetisk
betingat eller helt beror på socio-sexuella faktorer vet man däremot inte mycket.
Två grupper forskare i England respektive Australien beslöt använda sina
tvillingregister för att gräva litet djupare i problemet. Ett frågeformulär rörande
sexuella problem sändes till kvinnorna i det engelska tvillingregistret omfattande 4037
individer varav 683 var enäggstvillingar (MZ) och 714 tvåäggstvillingar (DZ) i
åldrarna 19-83 år (Dunn et al 2005). Medelåldern, frågan om antalet partner under
livstiden och förekomsten av skillsmässor var i stort identisk i de två grupperna. 32 %
av rapporterade att de sällan eller aldrig nådde orgasm vid samlag . Motsvarande siffra
för masturbation av 21 %. När man jämförde svaren för enäggstvillingar (där båda
svarat) med svaren för tvåäggstvillingar med en speciell analysmetod fann man en
sammastämmighet på 31 % (samlag) resp 39 % (masturbation) för de förstnämnda men
endast 10 resp 17% för tvåäggstvillingarna. En liknande studie från det australiska
tvillingregistret bekräftar den engelska studien (Dawood et al 2005). Det finns med andra
ord direkta belägg för att det sexuella reaktionsmönstret påverkas av genetiska
faktorer.
Någon liknande svensk undersökning finns ej, men den som vill veta mer om svenska
kvinnors orgasmförmåga kan läsa Svensk Förening för Sexologis sekreterare Katarina
Öbergs kommande avhandling (disputation 2 sept 2005 i Uppsala).
Dawood K, Kirk KM, Bailey JM, Andrews PW, Martin NG, Genetic and environmental influences
on the frequency of orgasm in women. Twin Res Hum Genet 2005;8:27-33.
Dunn KM, Cherkas LF, Spector TD. Genetic influences on variation in female orgasmic
function: a twin study. Biology Letters 2005. Published online. (7 juni 2005)
Sjögren Fugl-Meyer K, Öberg K. Lundberg PO, Lewin B, Fugl-Meyer A. On orgasm, sexual
behavior and erotic preceptions in 18-74 year-old-Swedish women. 2005 Submitted
|
|