Sexualundervisning i skolan

Nr 3/05
Av: Anne-Christine Almquist
Sexualkunskap är ett viktigt ämne som man bör börja med i tidig ålder och självklart anpassa undervisningen efter just den ålder det gäller.

De senaste åren har sexualiteten exploaterats enormt i massmedia. Kvinnors kroppar blir allt sexigare i exempelvis modereportage.

Porrsajter på internet omsätter osannolika belopp. Det gör att skolans undervisning behövs ännu mer, för att ge en motbild till övrig sexinformation.

Ungdomar måste få möjlighet, att tillsammans med vuxna, få diskutera allt som hör till samlevnad ex. etik, moral, värderingar, könsperspektiv, sexuellt överförbara sjukdomar, aborter mm.

De behöver goda förebilder. (T. Tydén, barnmorska, lektor ).

För att fånga de blivande lärarnas kunskaper om sexualitet, gick det ut en enkät, hösten 2002. Den gick ut till landets 19 lärarutbildningar om kursutbudet i sexualundervisning till lärarstudenter.

Sex stycken svarade på enkäten. En välvillig tolkning är att de svenska lärarutbildningarna hänger med någorlunda. En mer illasinnad är att de ligger efter. Tre lärarutbildningar har haft kurser/moment under 2003 om sexuell identitet/läggning och sexualundervisning. På Uppsala universitet är ämnet valfritt. Umeå universitet och Södertörns högskola är det obligatoriskt.

Urvalet är naturligtvis mycket begränsat och inga säkra slutsatser kan dras utifrån detta material. Men kanske är det så att de sex stycken som svarat är särskilt intresserade och att inget alls finns på de övriga 13 läroanstalterna ?

I så fall stämmer det ungefär med läget i skolan. Ett fåtal skolor har nedskrivna mål för sexualundervisningen och knappt hälften av gymnasiskolorna saknar undervisning om sexualitet. (Skolverket, 1999 ).

Enligt utredning om den nya lärarutbildningen, är att dagens blivande lärare inte får så mycket kunskap för att undervisa om sex och än mindre om sexuell läggning.

I den 27-sidiga bilagan om jämställdhet och könsteori och utredningen om den nya lärarutbildningen, Att lära och leda ( 1999 ), sades inte ett ord om pojkar och flickor med dragning till sitt eget kön, problematisering av könsidentitet och sexualitet överhuvudtaget, som kunde berika pedagogiken och skolan.

Byt namn på ämnet sex och samlevnad till relationskunskap i läroplanen och låt undervisningen starta tidigare. Detta är några förslag i barnombudmannens rapport till regeringen.

Barns och ungas behov av nära relationer till föräldrar, andra vuxna och kompisar, var temat 2004, i den årliga rapporten från BO ( barnombudsmannen ). Utöver förslag om utökad information och undervisning, ville BO även införa en särskild utbildning för bland annat lärare och vårdpersonal kring barns och ungdomars behov av kärlek och sex.

I de kontaktklasser som BO har över hela landet, har man i enkäter frågat ungdomar som är 13 år och yngre samt ungdomar mellan 14 – 18 år om hur de ser på relationer, kärlek och sex. Drygt 1000 svar ligger till grund för undersökningen.

Barnombudsman Lena Nyberg blev förvånad över resultatet. Hälften av de tillfrågade i åldern 10 – 13 år berättade att de inte hade fått lektioner i skolan om ämnet.

Mycket indikerar på att många barn och ungdomar är missnöjda med undervisningen i skolan angående sex och samlevnad. Den kommer in för sent, ofta först när de är 14 år. Undervisningen handlar ofta om biologi, mycket om det fysiska och mindre om det som ofta är svårt för unga – frågor som " hur blir man ihop ", " hur gör man slut ". Hur man hanterar relationer generellt, glöms bort, säger L.Nyberg.

Därför vill BO se till att ungdomsmottagningarna når fler unga och även låta sex och samlevnadsundervisningen starta tidigare i skolan.

Vidare säger L. Nyberg att: " vi vill se en kombination av biologi och relationskunskap i skolan. Det handlar inte bara om att ändra namnet utan även att lägga till aspekter i undervisningen.

Mycket i BO:s undersökning tyder på att unga får information från fel håll, menar hon ".

  • " Vi märker att det finns en förhårdnad attityd. T.ex. svarar 16 % av de unga att de måste ställa upp på sex även om man inte vill " .

Pojkar lär sig ofta om sex genom att titta på filmer och porrsajter medan flickorna läser frågespalter i veckotidningar och kvällspress, som vänder sig till vuxna. Bilder av kärlek, sex och relationer kan bli missvisande. Det säger ungdomarna själva.

Enligt en artikel som jag såg på internet, om sex och samlevnadsundervisning, kan detta få vara ett tänkvärt avslut på min artikel.

Enligt A. Ruukholm, intervjuades två av hennes vänner. Hennes frågeställningar kretsade kring synen på sex, vad de fått för uppfattning och påverkan inom ämnet och vilken del som skolan har bidragit med.

A. Ruukholm valde att prata med Moa och Claes som båda är födda 1982 och om hur deras syn är på sexualundervisningen i skolan.

Frågor hon ställde var :

Hur såg sex och samlevnadsundervisningen ut under dina skolår ?

Låg/mellanstadiet, högstadiet, gymnasiet.

Vad tycker du är för- och nackdelar med att undervisa i ämnet sex och samlevnad ?

Claes : Är absolut ett viktigt ämne. Det är svårt att hitta nackdelar. Men självklart är det en nackdel om undervisningen inte bedrivs på rätt sätt, av passande person. Är himla viktigt att ta hänsyn till att vi alla är olika, eleverna kan t.ex tillhöra olika religioner. Fördelarna är många. Man får en bild av vad det handlar om och vad man ger sig in på. Viktigt att man börjar med undervisning i tidig ålder, fast självklart anpassa den efter det väsentliga för just den ålder det gäller. Har man en bra undervisning så får man också en ärligare bild av att det inte alltid är och skall vara så himla fint och perfekt.

Moa :

De nackdelar som jag kan komma på är om det är fel person som sköter undervisningen. Gäller att sköta ett sådant här känsligt ämne på ett bra och avslappnat sätt.

Är bra om man får information från skolan och det kan vara lättare att prata och lyssna på någon utomstående.

Man kanske inte har en familj där det går att prata öppet om sex och känslor och då är det bra att skolan kan erbjuda en viss del av den känsliga biten. Är ett otroligt viktigt ämne att ta upp i skolan. För det är ju faktiskt där som vi till stor del formas och hittar vår identitet.

Den slutsats som A. Ruukholm fick fram efter intervjun var att :

" Det jag funderade mycket på efter att ha intervjuat Moa och Claes var, att det är skrämmande hur lite skolorna har information om HBT. Det är viktigt att sex och samlevnadsundersökningen tas upp bland skolorna. För vare sig man är pojke eller flicka, så berör ämnet verkligen alla.

Det är också bra att man upplyser ungdomar om ämnet. Behövs verkligen fler passande och utbildade lärare inom ämnet sex och samlevnad.

Denna sida kommer från tidskriften Sexologinytt
på hemsajten för Svensk Förening för Sexologi